Livet efter en lottovinst går att studera med ovanligt hög precision, och Sverige är ett av få länder där det gjorts. Eftersom vinsten fördelas av slumpen fungerar ett lotteri som ett naturligt experiment: den som vann kan jämföras med den som spelade på samma lotteri och vann mindre. Svenska forskare har följt vinnare i upp till tjugo år, och resultaten skiljer sig från anekdoterna.
Varför lotterier används som forskningsmetod
Sambandet mellan pengar och välbefinnande är svårt att mäta. Personer med god ekonomi mår i genomsnitt bättre, men det kan lika gärna bero på faktorer som samvarierar med inkomsten som på pengarna i sig.
Ett lotteri löser problemet. Utfallet är slumpmässigt bland dem som köpt lott, vilket gör att grupperna liknar varandra i allt utom vinstens storlek. Forskarna Erik Lindqvist, Robert Östling och David Cesarini har använt registerdata över svenska spelare på Triss och det nedlagda Kombilotteriet för just detta.
Registeruppgifter om spelare kombinerade med en enkät till knappt 5 000 personer som deltagit i något av de två lotterierna. Välbefinnandet mättes i genomsnitt elva år efter vinsten, och beteenden har följts upp till tjugo år efter. Jämförelsen görs mot personer som spelat samma lotteri och vunnit mindre eller ingenting.
Arbetet: mindre, men mindre än väntat
Den tydligaste beteendeeffekten gäller arbetsutbudet. Årlig arbetsinkomst före skatt sjunker med ungefär en krona för varje hundralapp man vunnit, och ligger sedan kvar på den lägre nivån i minst tio år.
Bilden av storvinnaren som säger upp sig på stående fot stämmer alltså dåligt med genomsnittet. Effekten finns, men den är liten i förhållande till beloppen, och den syns som en gradvis nedtrappning snarare än som ett abrupt avslut.
Ett fynd rör hushållet i stort. Även makar till gifta vinnare minskar sitt arbetsutbud, vilket innebär att effekten av en förmögenhetsökning är större på hushållsnivå än på individnivå.
Storleken på effekten går att sätta i sammanhang. En vinst på en miljon kronor motsvarar enligt skattningen ungefär tio tusen kronor lägre arbetsinkomst per år. Det är en märkbar men liten förändring av arbetslivet, och den ligger långt från en pensionering.
Pengarna: kvar längre än ryktet säger
Föreställningen om vinnaren som gör slut på alltihop får inget stöd. Forskarna ser inga tecken på att den som vunnit stort hanterar pengarna slösaktigt, och även tio år efter vinsten finns ofta en väsentlig del av summan kvar.
Vinnare framstår i stället som framåtblickande. En stor del sparas, konsumtionen av fritid jämnas ut över tid, och de som inte tidigare ägt aktier går in på aktiemarknaden.
Materialet innehåller både engångsbelopp och vinster som betalas ut månadsvis under lång tid. För arbetsutbudet verkar det inte spela någon större roll vilken form vinsten hade, vilket talar emot att beteendet styrs av hur pengarna kommer in.
Beteendet ser med andra ord planerat ut. Att konsumtionen av fritid jämnas ut över många år, i stället för att tas ut på en gång, är vad ekonomisk teori förutsäger för den som fattar långsiktiga beslut. Det stämmer illa med bilden av vinnaren som lever över sina tillgångar.
Måendet: nöjd är inte samma sak som lycklig
Här blir resultaten mer nyanserade än rubrikerna brukar bli. Lotterivinnare är mer nöjda med livet än jämförelsegruppen även ett decennium efter vinsten, och effekten på tillfredsställelsen med den egna ekonomin är ännu starkare.
Effekten på självskattad lycka är däremot positiv men inte statistiskt säkerställd. Detsamma gäller mental hälsa: effekten pekar åt rätt håll men är liten och inte säkerställd.
| Mått | Effekt av vinst | Statistiskt säkerställd |
|---|---|---|
| Tillfredsställelse med ekonomin | Tydligt positiv | Ja |
| Livstillfredsställelse | Positiv, kvarstår efter ett decennium | Ja |
| Självskattad lycka | Positiv men liten | Nej |
| Mental hälsa | Positiv men liten | Nej |
| Arbetsinkomst | Sjunker cirka 1 procent av vinstbeloppet per år | Ja |
Skillnaden mellan lycka och nöjdhet är inte en teknikalitet. Frågan om lycka rör en känsla, medan frågan om hur nöjd du är med livet är utvärderande till sin karaktär. Forskarnas tolkning är att bättre ekonomi påverkar hur man bedömer sitt liv mer än hur det känns att leva det.
Det som förändras är också avgränsat. Enligt forskarna påverkar plötslig förmögenhet framför allt den finansiella situationen och nöjdheten med den, medan hälsa och relationer till familjen i stort ligger kvar.
Att effekten kvarstår så länge är i sig ett resultat. Tidigare forskning har ofta antagit att människor snabbt vänjer sig vid förändrade omständigheter och återgår till sin utgångsnivå. Mätningen elva år efter vinsten talar för att åtminstone tillfredsställelsen med livet inte gör det.
Vad forskningen inte säger
Den säger ingenting om din chans att vinna. Materialet består av personer som redan vunnit, och urvalet är därför inte representativt för spelare i allmänhet.
Den handlar inte heller om rekordbelopp. Triss och Kombilotteriet delar ut vinster i storleksordningar långt under de jackpottbelopp som får rubriker, vilket betyder att slutsatserna gäller ökad förmögenhet snarare än plötslig miljardärsstatus.
Att vinnare i genomsnitt blir nöjdare med sin ekonomi säger något om effekten av förmögenhet, inte om värdet av att spela. Kostnaden för att delta och sannolikheten att vinna ingår inte i det sambandet, och forskningen om spel och hälsa följer sin egen linje där riskerna med överdrivet spelande står i fokus.
Vad resultaten kan användas till
Den praktiska nyttan ligger i förväntningarna. Den som föreställer sig att en vinst löser allt möter i forskningen ett mer dämpat besked: ekonomin blir bättre och nöjdheten med den ökar varaktigt, medan känslan av lycka och den psykiska hälsan påverkas svagt.
Resultaten talar också mot två vanliga myter samtidigt. Vinnare gör varken slut på pengarna eller slutar arbeta, utan gör måttliga justeringar som håller i sig över lång tid.
Anekdoten har ändå ett värde, så länge den läses som just en anekdot. En enskild berättelse visar att ett utfall är möjligt, medan registerdata visar vad som brukar hända. De två svarar på olika frågor och bör inte förväxlas.
Checklista när du läser en vinnarberättelse
Fem kontroller skiljer ett underbyggt påstående från en anekdot.
- Se efter om uppgiften gäller en enskild person eller ett genomsnitt av många.
- Kontrollera om det finns en jämförelsegrupp, det vill säga personer som spelade men vann mindre.
- Notera hur lång tid efter vinsten som mätningen gjorts.
- Skilj på tillfredsställelse och lycka, eftersom de mäter olika saker.
- Kom ihåg att resultat om vinnare inte säger något om chansen att vinna.
Det du undrar över
Slutar lotterivinnare att arbeta?
Nej, inte som regel. Den årliga arbetsinkomsten sjunker med ungefär en krona per hundra kronor i vinst och ligger sedan kvar på den nivån i minst tio år. Effekten är mätbar men modest, och den syns som nedtrappning snarare än som ett avslut.
Blir man lyckligare av att vinna?
Nöjdare med livet, ja, och effekten kvarstår ett decennium senare. Effekten på självskattad lycka är positiv men inte statistiskt säkerställd. Skillnaden beror sannolikt på att lycka rör en känsla medan nöjdhet är en utvärdering av livet som helhet.
Gör vinnare slut på pengarna?
Forskarna ser inga tecken på det. Även tio år efter vinsten finns ofta en väsentlig del av summan kvar, en stor del sparas och de som inte tidigare ägt aktier går in på aktiemarknaden.
Spelar det roll om vinsten betalas ut på en gång?
Inte för arbetsutbudet, enligt materialet. Det innehåller både engångsbelopp och vinster som betalas ut månadsvis under lång tid, och skillnaden mellan formerna verkar inte påverka hur mycket vinnarna arbetar.
Gäller resultaten även för miljonjackpottar?
Osäkert. Studierna bygger på Triss och Kombilotteriet, där vinsterna är betydligt mindre än de jackpottbelopp som får rubriker. Slutsatserna gäller effekten av ökad förmögenhet, inte av plötslig extrem rikedom.
